Försörjningsgaranti – en befrielse från den djuriska kampen för tillvaron och en väg ut ur materialismens fängelse?

När jag började studera Martinus världsbild attraherades jag starkt av den framtidsvision som Martinus formulerar i Livets bok I. Av och till har jag sysselsatt mig med tankar som gäller den nya världsimpulsens påverkan på samhället och hur frågan om försörjning och arbete kanske kan komma att påverkas i en förhoppningsvis inte alltför avlägsen framtid.

I fjärde kapitlet av LB I behandlar Martinus bl a frågor som makt och rätt och statens roll. Kapitlet benämns Ett internationellt världsrike under skapande. För alla som sysslar med politik borde detta kapitel vara intressant i det att Martinus gör en djupgående analys av samhället, makt och rätt, affärsprincipen etc. Den naturliga utvecklingen under inverkan av den nya världsimpulsen går från själviskheten till osjälviskheten och nästakärleken. Martinus har där i tolv punkter angivit de realiteter, genom vilka Försynen försöker leda jordmänskligheten fram till uppfyllandet av kärleksbudet. Mycket inspirerande då som nu!

Det faktum att flera av mina nära anhöriga har sökt sig till konstnärliga områden i livet har också kommit att på ett mer praktiskt plan aktualisera frågorna om försörjning och överlevnad och har bidragit till min motivation att tänka i de här banorna.

Journalisten Dan Jönsson skrev i DN den 28 juni 2006: “Med 90-talets massarbetslöshet har medborgarlönen som idé fått ny vind i seglen, framför allt genom ledande europeiska sociologer som Ulrich Beck och Zygmunt Bauman. Däremot tycks den ha oerhört svårt att ta sig upp på den etablerade politikens dagordning- detta trots att det redan finns en rad modeller för hur medborgarlönen skulle kunna utformas och även bli samhällsekonomiskt funktionell (läs t ex Per Jansons avhandling “Den huvudlösa idén”, som är ett bra bidrag till den svenska debatten). ”

Hela artikeln av Dan Jönsson har som utgångspunkt en bok av den tyske sociologen Wolfgang Engler: Bürger, ohne arbeit och i rubriken formulerar Jönsson frågeställningen: Massarbetslöshet eller medborgarlön?

 Frågan om medborgarlön får nog anses vara politiskt död idag. Nu är det ju arbetslinjen som gäller. Men ickedestomindre har det roat mig att producera en skiss till en framtida samhällsmodell innehållande något som jag har kallat individuell och kollektiv försörjningsgaranti.

 

Individuell och kollektiv försörjningsgaranti

Med inspiration från idén om medborgarlön har jag alltså försökt skissa hur en garanterad försörjningsnivå möjligen skulle kunna utformas. Min skiss innefattar en försörjningsgaranti i likhet med dagens system med försörjningsstöd, men utan prövning av sociala myndigheter (individuell försörjningsgaranti). Min skiss innehåller också en allmän plikt att bidra till våra (det offentligas) gemensamma kostnader, dvs skatt (kollektiv försörjningsgaranti). I denna del är jag inspirerad av tankarna på Tidsfaktorekonomi som lagts fram av Karl Gustafsson. Den kollektiva försörjningsgarantin kan utgöras av pengar och / eller arbete. Enligt nuvarande system kan skatt endast erläggas i pengar så här skulle det bli en väsentlig skillnad.

Försörjningsgarantin förutsätter inte i sig en förändring av skattesystemet. Med bibehållande av nuvarande skattesystem kan man skattearbeta enligt schabloniserad skattearbetstid på t ex 2,5 timmar per dag. Men idén om att mäta skatt i tid tilltalar mig.

 

Vem har rätt till individuell försörjningsgaranti

Alla personer över 18 år med stadigvarande hemvist i landet har rätt till individuell försörjningsgaranti.

 

Hur är försörjningsgarantin konstruerad

Var och en avgör själv om han eller hon vill ta en anställning, starta egen verksamhet eller leva på försörjningsgarantin, vars maxbelopp per person skulle kunna ligga på 8.000 kr / månad i dagens (2005) penningvärde. Lämpligt att knyta maxbeloppet till något index. Det är viktigt att garantin inte är så hög att alternativet anställning blir ointressant men ändå tillräckligt hög för att ge personen möjlighet att överleva på den även om det blir på en låg nivå. Då försörjningsgarantin är konstruerad som en komplettering av inkomsten upp till maxnivån kan en person ha både inkomst av anställning och/eller egen verksamhet samt kompletterande försörjningsgaranti med så mycket att den sammanlagda inkomsten uppgår till maxbeloppet. Försörjningsgarantin ersätter studiebidrag, studielån, arbetslöshetsersättning, sjukersättning, föräldrapenning, pension och bostadsbidrag, men barnbidrag utgår i nuvarande form jämte ett nytt behovsprövat barntillägg. Vid sjukdom utgår försörjningsgarantin i proportion  till sjukskrivningen oavsett andra inkomster.

 

Vad avgör om försörjningsgaranti ska utgå

Bruttoinkomsten per månad minus erlagd skatt jämförs med försörjningsgarantins maxbelopp. Om inkomsten är lägre än 8000 kronor utgår försörjningsgaranti med mellanskillnaden. För egna företagare (enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag) reduceras försörjningsgarantins maxbelopp med nettointäkterna. Minussaldo kan dock aldrig ge mer än maxbeloppet. Egna försäkringar som utfaller påverkar inte beräkningen av den egna inkomsten och reducerar således inte försörjningsgarantins maxbelopp.

 

Hur betalas försörjningsgarantin ut

Alla personer över 18 år erhåller ett plastkort liknande de vi använder i bankomaterna. Plastkortet är kopplat till ett individuellt konto och innehåller uppgift om beräknad timlön. På kortet samlas också information från arbetsgivare om utbetald lön, inbetald skatt och sjukledighet etc. Avstämning av garantibeloppet görs en gång per månad. Om månadens bruttoinkomst minus skatt inte uppgår till 8.000 kronor utgår försörjningsgaranti med skillnaden. Fr o m den 25:e i varje månad finns eventuellt garantibelopp disponibelt på kontot och kan tas ut med plastkortet i vanliga bankomater.

Vid årets slut kan årsinkomst och uppburen försörjningsgaranti enkelt avläsas på kortet.

 

Kollektiv försörjningsgaranti

Samhällets, dvs det gemensammas, behov av försörjning tillgodoses genom en allmän plikt att bidra efter förmåga, antingen med pengar eller med arbete.

 

Vilka är skattskyldiga

För bestridande av de gemensamma kostnaderna i landet betalar alla fysiska personer mellan 18 och 65 år med stadigvarande hemvist i landet skatt. För sjuka och handikappade kan skattskyldigheten vid behov nedsättas helt eller delvis.

Eftersom beräkningen av antalet skattetimmar avser att på sikt täcka det  totala kollektiva behovet av intäkter kommer momsen, fastighetsskatten, aktiebolagsskatten etc att avskaffas. För vissa verksamheter där man vill bromsa efterfrågan måste regler om avgifter i stället för skatt skapas (t.ex miljöfarlig verksamhet, alkohol, tobak etc).

 

Hur beräknas skatten

För att göra skatteplikten så jämlik som möjligt – dygnet har 24 timmar för alla – beräknas skatten i tid, t ex timmar per dag  och enligt följande formel:

8x = månadsinkomsten
                      22

x=timlönen

8 timmar är för närvarande normalarbetstiden enligt arbetsmiljölagen och 22 är ett normalt antal arbetsdagar under en månad.

Skattetiden översätts via den framräknade timlönen till pengar. Timlönen är endast av intresse för att beräkna skatten och säger inget om den verkliga förtjänsten per timme. Formeln ovan utgår från normalt antal arbetade dagar under en månad och åtta timmars arbetsdag. Verkligheten kan skilja sig därifrån, men det är inte viktigt i detta sammanhang.

Skattetimmarna fastställs av stat och kommun / landsting allt efter det offentligas behov. Alla skattskyldiga bidrar normalt med lika många timmar i skatt. För de som har anställning dras skatten direkt vid månadens slut och bokförs då på plastkorten.

 

Hur betalas skatten

För de som uppbär försörjningsgarantin erläggs skatten helt eller delvis i arbete. Då skatten erläggs i form av arbete administreras och organiseras detta av kommunen / landstinget. Vid utförandet av skattearbetet bör flexibilitet eftersträvas. Allt från regelbunden daglig tjänstgöring till koncentrerad tjänstgöring under några månader per år ska kunna förekomma. Vidare ska skattearbetsmyndigheten sträva efter att det arbete som ska utföras ligger i linje med den skattskyldiges utbildning, intresse och kompetens / förmåga.

Skattesaldot förs in på plastkortet och skattearbetet utförs sedan inom offentlig verksamhet.  

Med skattearbete likställs studier, vård av egna barn, vård av sjuk eller åldrig anhörig, obetalda förtroendeuppdrag i ideell organisation mm.

Vid en framräknad timlön på ca 60 kronor eller lägre betalas skatten alltid i arbete.

 

Årlig avstämning

En gång per år görs en avstämning av skattekontot.

 

 Tänkbara konsekvenser och eventuella följdförslag

  • Med grundtryggheten i botten har jag frihet att välja ett lågbudgetliv dock utan att bli isolerad från samhället i övrigt eftersom jag utför skattearbete.
  • Jag kan välja att bosätta mig var som helst i landet utan att bekymra mig så mycket om arbetsmarknaden – hela landet har en chans att leva.
  • Jag kan välja att bo där det är billigt att leva men där det saknas jobb
  • Jag får möjlighet att satsa på och utveckla kreativiteten vilket på sikt kommer hela landet till del.
  • Högre livskvalitet
  • Möjligheten att ägna sig åt självförsörjning (odla, sy, sticka, plocka bär, jaga, sköta sina höns etc) och ideellt arbete ökar
  • Antalet högskolestuderande kommer sannolikt att öka – mycket bra för landet.
  • De sociala kostnaderna för anställda kommer att minska – fler företagare vågar anställa.
  • Egna försäkringar kommer att öka.
  • Skatten beräknas på bruttoinkomsten – Inga ränteavdrag eller underskott i förvärvskällor.
  • Eftersom inga avdrag får göras för resor till och från arbetsplatsen bör kollektivtrafiken byggas ut och erbjudas avgiftsfritt – bra för miljön.
  • Studieskulderna skrivs ner enligt övergångsregler och återbetalningsreglerna för gamla lån ändras.
  • Stora inkomstskillnader bland hushållen – ett nytt proletariat skapas?
  • Antalet människor som vantrivs på sina arbetsplatser minskar – ohälsan likaså
  • Ökat småföretagande med en grundtrygghet
  • Många “arbetslösa” blir nöjda anställningslösa
  • Antalet anställningslösa som söker en anställning kommer att vara lägre än antalet arbetslösa i dag – hur förändrar det arbetsmarknaden
  • Konkurrens om arbetskraften leder till högre löner och arbetskraftsinvandring
  • Tid frigörs för ideellt arbete och studier
  • Bättre arbetsmiljö
  • Ingen marginalskatt
  • Vad händer med bostadsmarknaden om bostadsbidraget försvinner
  • Barnfamiljernas ekonomi kan behöva stärkas med ett behovsprövat barnbidrag vid sidan av det allmänna barnbidraget
  • En utvidgad offentlig sektor till följd av den utvidgade skattskyldigheten för fysiska personer?

 Enligt punkten 5 i st 117 i LB I kommer den privata äganderätten till värdena att avskaffas. Dessa värden ska i stället ägas av staten. En fråga som jag naturligtvis ställer mig när jag funderar över innehållet i min skiss är om mina idéer på sikt skulle komma att leda fram till detta eller om de tvärtom leder bort därifrån. Stärks staten eller försvagas den? Jag är självfallet medveten om att min skiss inte svarar mot situationen i det kommande världsriket, men innan vi uppnår det fullkomliga stadiet måste vi rimligtvis ta några första steg mot en sådan utveckling. Martinus Fria Blogg kan kanske fungera som en sorts andlig-vetenskaplig tankesmedja där den nya världsimpulsens yttringar kan få smyga fram.

Av Ann Westlund