Events at this location

”Att förlåta är som att frige en fånge, och inse att fången var du.” (citat okänd)

Vad är orsaken till och meningen med de mörka ödessituationer som vi kan möta i livet? Och hur kan vi vända mörkret till ljus?

Föredraget handlar om besvikelsens kosmiska analys och vad som krävs för att inte bli besviken på livet och vår nästa. Som enskilda individer kan vi inte ändra på världssituationen, men vi är ansvariga för vårt eget bidrag till denna i form av relationen till vår nästa. Vår nästa är den spegel Gudomen använder för att göra oss medvetna om våra såväl ljusa som mörka sidor. Förlåtelse är det enda motgiftet mot intolerans och besvikelse, och den kräver en insikt om att ingen kan handla annorlunda än vad vederbörande just nu gör samt att vi själva är den första orsaken till allt som vi möter i livet. Alla befinner sig i nuet alltid på toppunkten av sin utveckling.

Martinus beskriver bönen som en magisk kraft som tillsammans med kosmisk kunskap kan ge oss inre kraft och balans.

”En hel värld av väsen på det andliga planet står i permanent beredskap för att hjälpa alla de nödställda och hjälplösa väsendena på det fysiska planet.” … “tack vare dessa väsens existens kan den intima hänvändelsen till Gudomen äga rum och efter hand göra det levande väsendet eller gudasonen alltmer förtrolig med Fadern.” Livets Bog 3, från st. 757 och 758

Vad är det som hindrar mig att utvecklas? Hur kan jag bli varse de viktigaste egenskaper som jag har där jag nu befinner mig som utgör de största hindren? Martinus nämner några personliga egenskaper som är gemensamma för oss alla och som utgör hinder för vår fortsatta utveckling. Till dem hör avundsjukan, svartsjukan, missunnsamheten, oginheten, girigheten, bedrägeriet, hatet, hämndens och maktens tankearter. Ingen av oss har någon av de här tankarna renodlade, men de finns på ett omedvetet plan i oss. Hur kan vi bli medvetna om dessa och på så sätt lära känna oss själva?