Martinus beskriver hur vi lever i den kosmiska vintern, våra hjärtan har blivit kalla och hårda. Men nu är vi på väg till en soluppgång i våra hjärtan. Vår kärleksförmåga växer långsamt genom liv efter liv. Vi kommer alla att uppleva den kosmiska födelse som Martinus själv upplevde och som gav honom kosmiskt medvetande.