Julavslutning den 11 december

Jul, jul, strålande jul… ”Strålande”, tänker köpmannen när han ser köerna ringla sig till kassorna dit kunderna burit med sig leksaker, mobiltelefoner, ylletröjor, böcker, små charmiga jultomtar, chokladaskar och andra mer eller mindre nyttiga föremål som de ämnar förära sina nära och kära på självaste julafton. När presenterna är inhandlade börjar planeringen för julmaten. Skinka måste vi ha, naturligtvis, och Jansson! En julafton utan sill och nubbe är heller ingen julafton. Men stressigt är det, och oj vad mycket pengar det gick åt. Jaja, det blir till att leva på spaghetti och gröna ärtor andra halvan av januari.

Julen är en märklig kombination av å ena sidan fest, materiell konsumtion, frosseri och köphysteri, men även av tid med familjen, tankar kring ljus i mörkret, kanske eftertänksamhet och till och med religiös anknytning å den andra sidan. De flesta är inte längre troende utan anfäktas av djupgående tvivel på om Jesus verkligen dog för våra synder, den där dagen för tvåtusen år sedan. Nej, nog är det en trevlig tradition med stjärnor i fönstren och klappar under granen, men det religiösa, det tillhör det förgångna och har väl sitt värde som en vacker berättelse om ett barn som en gång föddes i ett stall, i en undanskymd tillvaro, men som ändå upptäcktes och överöstes med guld, myrra och rökelse av tre vise män som vägledda av en stjärna fann det underliga barnet mitt ibland de djur som också hade sitt härbärge i stallet. Vi har nog av vardagens bestyr och behöver bara lite andrum innan vi fortsätter att arbeta i vårt anletes svett.

Martinus låter oss förstå att julevangeliet i själva verket är berättelsen om oss själva, om vår utveckling fram genom djurriket och hur vi så småningom föds som riktiga människor när den djuriska mentaliteten har degenererat till följd av alla lidandeserfarenheter som blir resultatet av en mordisk och krigisk inställning till vår nästa. Om detta berättade Magdalena på gårdagens julavslutning för martinusverksamheten i Stockholm på Fjällgatan, dit 20-25 deltagare hade slutit upp. Magdalena talade om den symbolik som döljer sig bakom krubban, Herodes förföljelse och de tre heliga konungarna. Vi lever fortfarande under Herodes välde, eller herodesmentaliteten som förföljer allt det humana och med djuriska medel försvarar makten istället för rätten. De ”tre konungarna” eller ” tre vise männen” är enligt Martinus en symbol för upphoven till de tre världsreligionerna. Vägen mot det riktiga människoriket innebär också en djupgående omvandling av mannen och kvinnan från enpolighet till dubbelpolighet, vilket Magdalena berörde lite grann i sin inspirerande genomgång.

Efter lite te, pepparkakor och social samvaro med bekanta och vänner följde sedan en stunds underhållning där Jim Sandlund fick alla att sjunga med i den kosmiska djungelvisan: ”ooo, jag vill ju va’ som du-u-u, jag vill se ut som du, gå som du, du-u-u.” Naturligtvis med adress till Martinus som ju redan är en ”riktig människa”. Men Jim framförde bland annat också en mycket vacker låt av John Lennon, denne fredsivrare som lämnade det jordiska i förtid.

Lars Östnäs har under några jular läst berättelser av Selma Lagerlöf. Alla som har lyssnat vet att Lars med osviklig skärpa och närvaro förmår trollbinda sin publik när han återger en berättelse full av eftertänksamhet och värme. Denna gång tog han sig an Dan Anderssons novell ”I dödens trädgård” som han utan närmare förberedelse läste med stor känsla för det dynamiska och dramatiska. Att läsa högt är sannerligen en utmaning om man önskar gestalta berättarjagets känslor av bestörtning, leda, förundran eller hänförelse. Med Lars känner man sig alltid trygg. Jag tror att högläsning är något som vi i det tempofyllda moderna samhället behöver mer av.

Underhållningen avslutades av Andrews vackra cellospel. Med toner av Bach försatte han oss i en behagfull stämning som varade länge efter att vi hade lämnat Fjällgatan för denna gång.

Välkommen till nästa års aktiviteter. Det nya programmet står nu klart och kan laddas ned här: Vårprogram 2011 eller på www.martinus.se